﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3423
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2017
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksgälden
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE affärsrisk
svDF risk för förlust till följd av faktorer i den externa affärsmiljön, exempelvis minskad efterfrågan på produkter och tjänster

svTE amortera
svDF avbetala ett lån

svTE andrahandsmarknad
svDF marknaden där värdepapper handlas, t.ex. statspapper

svTE anslag
svDF belopp i statsbudgeten som Riksdagen beslutar får användas för ett visst ändamål
svAN De pengar som en statlig myndighet får för att driva sin verksamhet. Anslag är den vanligaste finansieringsformen för myndigheter. Andra sätt att finansiera verksamheten är avgifter, bidrag och lån.

svTE avistakonto
svDF transaktionskonto där behållningen är tillgänglig att betalas ut omedelbart

svTE avkastning
svDF procentuell förändring av en placerings värde

svTE avkastningskurva
svDF kurva som visar sambandet mellan räntan och återstående löptid
svRETE löptid

svTE avvecklingsrisk
svSYTE settlement risk
svDF risk att den ena parten vid avvecklingstillfället inte fullföljer sina åtaganden, dvs. inte levererar valuta eller värdepapper efter att den andra parten redan uppfyllt sina åtaganden
enTE settlement risk

svTE bankdag
svDF vardag när banker och andra finansiella institutioner är öppna och kan utföra transaktioner

svTE BNP
svSYTE bruttonationalprodukt
svDF värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

svTE bostadsobligation
svDF obligation som ett bostadsinstitut har gett ut

svTE bruttolånebehov
svDF summan av nettolånebehov och förfallande lån
svAN Ger det belopp staten totalt sett måste låna upp under en period. (Nettolånebehovet är de extra pengar som behövs om det är underskott i statens budget eller de som blir över om det är överskott.)

svTE deflation
svFK Priserna faller, vilket leder till att ekonomin går trögare. Motsats till inflation.
svRETE inflation

svTE derivatinstrument
svDF finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara
svAN Derivatinstrument används för att hantera kurs- och ränterisker. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och swappar.

svTE diarienummer
svDF referensnummer som används för att hålla reda på handlingar
svAN Som myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen och har därför ett diarium (en slags dagbok) över inkomna och upprättande handlingar för att göra det enkelt för allmänheten att ta del av innehållet.

svTE diskontera
svDF räkna ut värdet på ett framtida kassaflöde

svTE duration
svDF sätt att mäta en obligations genomsnittliga räntebindningstid
svAN Duration är också ett vanligt riskmått för en obligation. Duration är det mest använda måttet avseende ränterisk och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket.

svTE effektiv ränta
svDF ränta som är uttryckt så att den tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekt

svTE effektiv årsränta
svFK Den effektiva räntan omräknad till årsränta. Den tar hänsyn till hur många ränteutbetalningar som har gjorts under året.
svEX En investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad. Dessa tre kronor kan återinvesteras till samma ränta, och det motsvarar då en effektiv årsränta på 12,55 procent.
svRETE effektiv ränta, enkel årsränta

svTE efterställda obligationer
svFK För efterställda obligationer gäller att om utgivaren går i konkurs kommer innehavaren att få betalt efter prioriterade fordringsägare.

svTE emission
svFK När Riksgälden ger ut nya statspapper till försäljning.

svTE enkel ränta
svDF ränta som är uttryckt så att den inte tar hänsyn till ränta på ränta effekt

svTE enkel årsränta
svDF enkel ränta omräknad till årsränta
svAN Den enkla räntan tar inte hänsyn till ränta på ränta effekt.
svEX En investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad. Då blir den enkla årsräntan 12 procent.

svTE fast ränta
svDF ränta som sätts för t.ex. statspapper eller Riksgäldsspar i samband med köpet
svAN Den fasta räntan är oförändrad under hela placeringsperioden.

svTE finansieringsrisk
svDF risk att det blir svårt och/eller kostsamt att ta upp ny finansiering

svTE fondkommissionär
svDF företag som handlar med värdepapper

svTE FRA
svDF avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod
enTE forward rate agreement
enSYTE FRA

svTE FRN
svDF skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul
svAN Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.
enTE floating rate notes
enSYTE FRN

svTE future
svDF standardiserat terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster
svAN Köp och försäljning av värdepapper där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle. Leverans och betalning sker vid en framtid tidpunkt.

svTE fysisk premieobligation
svDF premieobligation i pappersform som gavs ut före 1996

svTE företagsobligation
svDF räntebärande värdepapper som ett företag har gett ut

svTE förfallodag
svSYTE inlösendag
svDF den dag då ett Riksgäldsspar, en premieobligation eller ett statspapper förfaller och Riksgälden betalar tillbaka pengarna
svAN Förfallodag är detsamma som inlösendag.

svTE garanti
svSYTE garantiåtagande
svAN Riksgälden går i borgen för någon annans betalningsförpliktelser.

svTE garantivinst
svDF vinst (ränta) man är garanterad att få på premieobligationer, om man köper ett visst antal premieobligationer i följd

svTE Hermes
svFK Hermes är ett gemensamt informationssystem för regeringskansliet och myndigheterna i den statliga redovisningsorganisationen.

svTE inflation
svDF allmänna prisökningar som gör att pengar får lägre köpkraft
svAN I Sverige mäter Statistiska centralbyrån inflationen och det vanligaste måttet är konsumentprisindex, KPI.

svTE inflationsrisk
svDF risk för förlust i nominella termer på grund av att inflationen blir högre än förväntat

svTE inflationsskydd
svFK Hindrar att värdet på en placering urholkas av inflationen. På en realobligation eller ett sparkonto med inflationsskydd räknas räntan och det insatta beloppet upp med förändringen i konsumentprisindex (KPI).

svTE inkomsttitel
svDF post på inkomstsidan på statens budget där statliga myndigheter redovisar inkomster som de inte får disponera

svTE institut
svDF bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE koncentrationsrisk
svDF risk för en större förlust till följd av koncentration mot enskilda och/eller korrelerade riskfaktorer

svTE KPI-index
svSYTE konsumentprisindex
svDF index som mäter prisförändringar för en korg av varor och tjänster i Sverige

svTE kreditmarknad
svDF marknaden för lånat kapital för långa och korta lån
svAN Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

svTE kreditrisk
svUPTE avvecklingsrisk
svUPTE motpartsrisk
svUPTE landrisk
svUPTE systemrisk
svDF risk att förlust uppstår för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser samt risken att värdeförlust uppstår på grund av försämrad kreditkvalitet
svAN Avvecklingsrisk, motpartsrisk, landrisk och systemrisk ingår i kreditrisk.

svTE kreditswapp
svDF kontrakt mellan aktörer på kreditmarknaden som syftar till att överföra kreditrisken i en tillgång, exempelvis en obligation, från en aktör till en annan
RF Riksbanken
svAN Köparen av ett CDS-kontrakt köper kreditskydd från säljaren av CDS-kontraktet mot att betala en premie under kontraktets livslängd eller till dess att en kredithändelse inträffar. Om en kredithändelse inträffar överlämnar köparen den försäkrade tillgången till säljaren i utbyte mot det nominella värdet av tillgången.
enSYTE CDS
enTE credit default swap

svTE kupongobligation
svDF obligation där räntan betalas ut en gång varje år

svTE kupongränta
svDF fast ränta på statspapper eller Riksgäldsspar som betalas vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år
svAN Kupongräntan beräknas i procent av insatt kapital och är lika stor under hela obligationens eller sparandets löptid.

svTE landrisk
svFK En samling risker knutna till när affärer görs med en motpart i ett specifikt land. Riskerna avser huvudsakligen ett lands förmåga att sköta sina yttre förpliktelser, förväntningarna på den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet, den politiska stabiliteten samt landets lagstiftningsmiljö.

svTE LIBOR
svFK LIBOR står för London Inter Bank Offered Rate. Det är den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. LIBOR används som norm i Europa.
enTE London Inter Bank Offered Rate
enSYTE LIBOR

svTE likvidbelopp
svDF det belopp som köparen betalar när den köper statspapper
svRETE löptid
svAN Likvidbeloppet är det samma som statspapperets marknadsvärde och påverkas av aktuellt ränteläge och statspapperets återstående löptid.

svTE likviddag
svDF betalningsdagen för statspapper eller Riksgäldsspar
svAN Betalningsdagen är oftast några dagar efter bokningsdagen.

svTE likviditetsrisk
svDF risk för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt
svRETE finansieringsrisk, marknadslikviditetsrisk
svAN Finansieringsrisk, refinansieringsrisk och marknadslikviditetsrisk ingår i likviditetsrisk.

svTE låneram
SA inom staten
svDF det högsta belopp som en statlig myndighets totala skuld till Riksgälden avseende lån till anläggningstillgångar får uppgå till

svTE löpande emission
svFK Emissionen är öppen tills den är fulltecknad.

svTE löptid
svDF tiden mellan utgivning och återbetalning för en obligation eller annat finansiellt instrument

svTE löptidsmått
svFK I förvaltningen av statsskulden använder Riksgälden begreppen löptid och löptidsmått för att styra hur statsskulden är sammansatt. Riksgälden använder ett löptidsmått som kallas genomsnittlig räntebindningstid. Där ingår räntebetalningar och lånebelopp.

svTE marknadsgarant
svDF bank eller fondkommissionär som åtagit sig att ställa köp- och säljkurser på värdepapper för att hålla en andrahandsmarknad

svTE marknadslikviditetsrisk
svDF risk att det inte går att realisera eller täcka sin position till gällande marknadspris, eftersom marknaden inte är tillräckligt djup eller inte fungerar på grund av någon störning

svTE marknadsrisk
svUPTE inflationsrisk
svDF risk för förlust till följd av att priserna på marknaden rör sig på ett ofördelaktigt sätt.
svAN Ränterisk, valutarisk och inflationsrisk ingår i marknadsrisk.

svTE marknadsränta
svDF den aktuella räntan som statspapper eller Riksgäldsspar köps och säljs till

svTE marknadsvärde
svDF det värde som ett statspapper eller Riksgäldsspar köps och säljs till

svTE motpartsrisk
svSYTE default risk
svDF risk att motparten i en transaktion inte fullgör sina förpliktelser
svRETE avvecklingsrisk
svAN Avvecklingsrisk är en form av motpartsrisk.
enTE default risk

svTE Månadsspar
svFK Regelbundet sparande på Riksgäldssparkonto med rörlig ränta.

svTE Nasdaq Stockholm
svFK Börs där svenska statspapper, aktier och andra värdepapper köps och säljs.

svTE nettolånebehov
svDF de extra pengar som Riksgälden behöver låna om det är underskott i statens budget eller de som blir över om det är överskott

svTE nollkupongobligation
svDF obligation utan årliga räntebetalningar
svAN Placeraren får hela avkastningen på förfallodagen.

svTE nominell ränta
svFK Nominell ränta är den vanligaste formen av ränta. I den nominella räntan ingår ersättning för förväntad inflation.

svTE nominell statsobligation
svDF räntebärande värdepapper som Riksgälden ger ut
svAN Räntan är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år.

svTE nominellt belopp
svDF det fasta belopp som placeraren får på förfallodagen
svAN Valören på ett statspapper och det belopp som registreras på placerarens vp-konto.

svTE obligation
svDF löpande (överlåtelsebar) skuldförbindelse som ger en eller flera utbetalningar av avtalade belopp
svRETE kupongobligation, nollkupongobligation
svAN De avtalade beloppen kan vara fixerade i kronor eller beroende på någon faktor, t.ex. inflation; se realobligation. Vissa obligationer har flera utbetalningar i form av återkommande räntebetalningar och kallas då kupongobligationer. En obligation utan räntebetalningar kallas nollkupongobligation.

svTE obligationsmarknad
svDF marknaden för värdepapper som har löptider längre än ett år
svAN Här handlas både nominella och reala statsobligationer.

svTE omvärldsrisk
svDF risk för förlust till följd av förändringar utanför Riksgälden, i exempelvis (världs-)politiskt eller (världs-)ekonomiskt läge

svTE operativ risk
svDF risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser
svAN Risken kan vara internt eller externt orsakad. Säkerhetsrelaterade risker är en del av operativa risker.

svTE option
svDF finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt, till ett i förväg bestämt pris

svTE penningmarknad
svDF marknaden för räntepapper som har löptider på upp till ett år
svRETE löptid
svAN Statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden.

svTE premielån
svSYTE premieobligation
svFK Premielån är ett annat ord för premieobligationer. Det är en sparform där räntan samlas i en pott och lottas ut som vinster. Vinsterna lottas ut vid dragningar två till sex gånger per år, och för varje premieobligation du köper får du flera chanser att vinna en miljon kronor -- skattefritt. Riksgälden ger vanligtvis ut premieobligationer två till tre gånger per år.
   Som en följd av det låga ränteläget har Riksgäldens styrelse beslutat att tillsvidare inte ge ut premieobligationer. Beslutet väntas gälla under några år, fram till dess att sparformen är lönsam igen.

svTE ränterisk
svDF risk att värdet på tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt vis då räntenivåer ändras